Medeltida helgonkulter i Sverige och Finland
FD Sara Ellis Nilsson, Linnéuniversitet
Länk till projektsajt: Kartläggning av religion i vardagen
Kontakt: sara.ellisnilsson@lnu.se
Hur kan helgonkulten hjälpa oss att förstå den medeltida nordbons förhållande till sin omvärld, mentalt och fysiskt? Helgonen var en central förbindelselänk mellan den jordiska tillvaron och det gudomliga. De åberopades i alla tänkbara situationer i det vardagliga livets olika skeden. De formade landskapet, strukturerade livsrytmen och året efter festdagarna, åstadkom mötesplatser och fick människor i rörelse till pilgrimsmål. Helgonkulten och det källmaterial som den har avsatt är en guldgruva som ger inblick i vardagsliv, sociala relationer och värdeskalor. Trots specialstudier inom olika områden finns det flera kunskapsluckor i hur vi förstår medeltiden och den medeltida människans förhållande till sin omgivning. Den databas som skapas i projektet kommer att bidra till en enklare tillgång till det bevarade källmaterialet, och bidra till att täcka många kunskapsluckor. Det finns flera anledningar till att en ökad kunskap inom området är av yttersta vikt. En bättre förståelse för dåtidens samhälle är väsentlig för att kunna förmedla denna del av vår historia till nästa generation och för att kunna motverka extrema rösters användning av det medeltida. Kunskap om historia – och särskilt äldre historia – är betydelsefull även på ett lokalt plan då det allmänna intresset ständigt ökar. I en tid med snabb tillgång till information finns det också behov av lättillgängliga onlineresurser som härstammar från pålitliga källor. Inom projektet kommer en öppen databas över de texter och föremål som förknippas med helgon, daterade från 1100- till 1500-talen, att skapas. Databasen kommer att inrymma alla källor från inrättandet av Uppsala kyrkoprovins år 1164 – då hela området var officiellt kristet – till och med reformationens konsolidering i samband med Uppsala möte 1593. Den kommer att innehålla dedikationer av kyrkor och altaren, skulpturer, altarskåp, målningar och andra bilder, kyrkklockor, pilgrimsmärken, avlatsbrev, mirakelberättelser, diplom, inventarier och litterära källor. Data kommer att samlas in dels från digitaliserade kulturarvssamlingar, dels från arkiv och forskningslitteratur där forskare inom projektet kommer att registrera material själva i databasen.
