En multimodal studie av terrorismens konfigurering i parlamentarisk debatt, lagstiftning och politiska nätverk i Sverige 1968–2018
Docent Jens Edlund, KTH
Länk till projektsajt: kommer
Kontakt: edlund@speech.kth.se
Hur har terrorism debatterats i Sverige? SweTerror ger ett omfattande och nydanande bidrag till forskningen om terrorismens historia i Sverige genom att analysera hur ‘terrorism’ som fenomen skapats, omformats och etablerats av riksdag, regering och andra centrala aktörer. Terrorismen blev en svensk fråga bland annat i samband med flygkapningsdramat på Bulltofta 1972 och gisslandramat vid västtyska ambassaden. Under de fem decennier som förflutit har vi sett en rad händelser som inneburit att terrorism haft en framträdande plats i svensk samhällsdebatt, till exempel Plamemordet, Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan, FRA-lagen och terrordådet på Drottninggatan i Stockholm. Trots detta har forskningen kring den politiska diskussionen om terrorismen varit begränsad. I SweTerror bearbetar vi en omfattande och i forskningen förbisedd kulturarvssamling: ljudinspelningarna av debatterna i riksdagens plenisal. Projektet är unikt i Sverige, och utmärker sig i förhållande till liknande internationella satsningar i sitt fokus på analyser av själva ljudinspelningarna, snarare än textsammanfattningar av debatten. Ljudet är centralt för förståelsen av inte bara vad som sagts om terrorism och av vem, utan även hur det sagts. Projektet har en starkt tvärvetenskaplig karaktär och skapar en heltäckande bild av ämnet genom att på ett nydanande vis förena framstående forskare från ett halvdussin discipliner: talteknologi, språkteknologi, digital humaniora, lingvistik, mediehistoria, historia och statsvetenskap. SweTerrors analysmetoder och förädlade data blir ett bestående resultat i en forskningsportal som gör det kompletta parlamentariska text- och ljudmaterialet i terrorism-frågan tillgängligt under open access-principer. SweTerrors forskningsportal fungerar dessutom som en prototyp för framtida forskningsprojekt – istället för terrorism kan forskare med liknande metoder och verktyg studera andra laddade politiska frågor, exempelvis löntagarfonder, ubåtar eller pandemier.
