Tillämpning av AI och datadriven forskning på hällristningar i syfte att identifiera ristningstekniker och ristare från Bronsåldern
Professor Johan Ling, Göteborgs universitet
Länk till projektsajt: kommer
Kontakt: johan.ling@archaeology.gu.se
Inom hällristningsforskningen utgör de svenska hällristningarna från bronsåldern (1700–500 f.v.t) ett världskänt fenomen och i Sverige har hällristningarna stimulerat forskningen under snart 200 års tid. Genom åren har forskare använt bronsåldershällristningar för att diskutera teorier om ideologi, religion, långväga förbindelser, krigföring, landskap och social organisation. Emellertid har man forskat försvinnande lite om själva ristningspraktiken. För närvarande finns det väldigt lite kunskap om vilka tekniker som används då man knackade in bilderna på hällarna under bronsåldern. Det betyder att vi saknar viktig information som skulle kunna hjälpa oss att avancera vår kunskap om ristarnas sociala roll i bronsålderssamhället. De senaste årens utveckling inom digitalisering, digital dokumentation, artificiell intelligens och annan datadriven forskning gör att vi nu kan ställa helt nya forskningsfrågor om kronologiska, stilistiska, tekniska och geografiska variationer i hällristningsmaterialet. Tack vare denna utveckling är det nu möjligt att identifiera ristningstekniker från olika tidsperioder och ristningsplatser i landskapet, och att ställa hypoteser om enskilda ’ristare’ eller grupper av ristare och ristningstraditioner från bronsåldern. Målsättningen är ytterst att kunna identifiera och koppla bilder till specifika ristare eller grupper av ristare. För att besvara frågorna ovan har vi utformat ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt som omfattar arkeologi (Inst. för Historiska studier, GU), strukturgeologi (Inst. för Geovetenskaper, GU), datavetenskap och AI (Centrum for digital humaniora, GU) samt kulturarvsmetoder från Vitlycke Museum i Tanum. Projektet kommer att utveckla ny datadriven forskning och digitalisera hällristningsdokumentation för att analysera, identifiera och klassificera hällristningar. Den digitaliserade datan skall användas för att träna algoritmer att känna igen och kvantifiera motiv- och stil variationer samt att identifiera olika ristningstekniker, djup och granitens kornstruktur. Sammantaget kommer detta projekt att ge grundläggande insikter och helt ny kunskap om olika ristningstekniker, tidsfaser och av i ristandet av hällarna i ett långtidsperspektiv. Detta kommer att avancera kunskapen om ristarnas sociala roll och funktion under bronsåldern på flera plan. Projektet kommer att bidra till utveckling av nya former av interaktion mellan olika discipliner och kulturarvsinstitutioner samt mellan forskning och allmänhet.
